Greek-born Spanish Mannerist Painter, 1541-1614 Considered a representative of late Renaissance Spanish art, El Greco was actually born in Greece, on the island of Crete. After studying in Venice under Titian, El Greco settled in Toledo, Spain in 1577. At the time he was wildly popular, his emotionally religious paintings being just the ticket for the hometown of the Spanish Inquisition. After his death his work was largely ignored until the beginning of the 20th century; now he considered one of the inspired geniuses of Western art. His distinctive style features bold shapes and colors, with elongated and slightly distorted figures. In Toledo El Greco was in constant demand and liked living large: he maintained a private orchestra to accompany his meals.  Related Paintings of El Greco :. | The Resurrection | Agony in the Garden | St Sebastian | St Peter and St Paul | Detail of The Christ is driving businessman in the fane |
Related Artists:
Paul Emmert
Paul Emmert (1826-1867) , who is also known as Paul Emert, was an artist born near Berne, Switzerland in 1826. By 1845, he had become an established artist in New York. He joined the gold rush to California in 1849. The following year he exhibited in Brooklyn a panorama of the gold mining activities before making his second trip to California late in 1850. While in California, he operated the Bear Hotel in Sacramento and exhibited the panorama in San Francisco and other communities. In 1853 he moved to Hawaii where he resided until his death in 1867 in Honolulu.
BARRA, Didier
French painter (b. 1590, Metz, d. 1644, Napoli French painter, active in Italy. He was for a long time confused with FRAN?OIS DE NOM?, and the work of both artists was thought to be by a Mons? Desiderio, a 'highly praised painter of perspectives and city scenes' (de Dominici). It is now generally accepted that Mons? Desiderio was the pseudonym of Didier Barra (1982 exh. cat.), son of Cl?ment Barra. Didier Barra left Metz probably c. 1608, when his name appeared for the last time in the city archives. From c. 1630 he was active in Naples, where he came into contact with landscape and townscape painters from northern Europe. De Dominici wrote that he was associated with Belisario Corenzio. The point of departure in reconstructing Barra's oeuvre is the Panoramic View of Naples (Naples, Mus. N. S Martino), which is signed and dated Desiderius Barra ex civitate Methensi in Lotharingia, F. 1647. The picture is a precise and panoramic view of Naples from the sea, from a single viewpoint, enriched by lively brushwork and with spirited scenes of shipping in the foreground. Its topographical precision suggests that Barra was influenced by the engravings of large views of Naples made by Alessandro Baratta ( fl 1629-30), and he may himself have trained as a cartographer. On the basis of this picture, several views of Naples have been attributed to Barra.
pehr hillestrom
Pehr Hilleström (1732-1816) var en svensk målare och vävare, professor vid Konstakademiens läroverk från 1794 och dess direktör från 1810. I unga år var han en av Sveriges främsta gobelängvävare men övergick sedan till måleri. Han är mest känd för sina vardagsskildringar av sin tids levnadssätt. Han målade pigor och tjänstefolk som arbetar, överklassen i de fina salarna, enkelt folk i stugorna och bilder från olika bruksmiljöer. Genom det räknas han som den största skildraren av den gustavianska samtiden. Pehr Hilleström är far till konstnären Carl Petter Hilleström och farfars farfars far till Gustaf Hilleström. Pehr Hilleström föddes i 1732 Väddö, Roslagen, troligtvis den 18 november. Han växte upp under fattiga omständigheter på Väddö prästgård vid sin farbror som var kyrkoherde där. Han var son till en militär och äldst i en syskonskara på 12 barn. Hans far råkade redan 1719 i rysk fångenskap men hade 1723 lyckats återvända till Sverige och då tagit sin tillflykt till brodern på Väddö. 1743 flyttade familjen Hilleström från Roslagen till Stockholm, där Pehr, 10 år gammal, sattes i lära hos tapet- och landskapsmålaren Johan Philip Korn (1727-1796) samt mellan åren 1744-1747 även hos den invandrade tyske solfjädermålaren Christian Fehmer. Utöver detta fick han även undervisning vid kungliga ritareakademin där Guillaume Thomas Taraval (1701-1750) och Jean Eric Rehn (1717-1793) var läromästare. Efter inrådan från Carl Hårleman sattes Hilleström 1745 i lära hos Jean Louis Duru (-1753). Duru var hautelissevävare och hade kallats till Sverige för att göra textila utsmyckningen av Stockholms slott. Tanken var att Hilleström skulle utbildas till Durus medhjälpare. 1749 visade Hilleström upp ett första läroprov som visades upp för deputationen som gillade det så mycket så att han fick en belöning på 180 daler kopparmynt. När Duru dog i slutet av 1753 så fick Hilleström fullborda den påbörjade kappan för tronhimmelen i det kungliga audiensrummet. Han var då så skicklig att det knappt kunde märkas någon skillnad mellan hans och hans lärares arbete. Lönen var blygsam men vid 1756 års riksdag fick han samma årslön som Duru hade haft, och han fick en beställning på ett vävt porträtt av Hårleman utfört i hautelisse. Åren 1757-58 var Hilleström på en längre och för tidens konstnärer sedvanlig studieresa till utlandet. Färden gick till Paris, Belgien och Holland, bland annat med en vidareutbildning i gobelängteknikerna som mål. I Paris blir Hilleström erbjuden att studera måleri i François Bouchers atelj??, men störst intryck tog han där av genre- och stillebenmålaren Jean-Baptiste-Sim??on Chardin, som undervisade honom vid franska målarakademien. Väl hemma i Stockholm fortsatte han visserligen att göra tapeter, mattor, stolsöverdrag och dylikt för hovet. Men så småningom fylldes slottet behov av vävnader samtidigt som Hilleström fortsatte studera måleri.